måndag 22 december 2014

Pepparkaksdeg

Pinsamt nog så kan jag inte minnas att jag någonsin själv deltagit i lagandet av en pepparkaksdeg. Mamma tycker att självlagad pepparkaksdeg bara fastnar i bordet, och därför har vi lagat våra pepparkakor med köpt deg. Men 2014 blev förändringens år! En egen pepparkaksdeg lagade jag, med sirap och allt! Receptet hittade jag på Myllyn paras nätsidor.

Ingredienser:
2 dl sirap
2 dl socker (en salig blandning av farin-, muscovado och strösocker använde jag)
300 g smör
1 msk kanel
1 tsk malen ingefära
1 tsk malet pomeransskal
1 tsk malen nejlika
2 tsk kardemumma
2 ägg
1 dl grädde
2 tsk soda
11-13 dl vetemjöl

Koka upp sirapen, sockret och kryddorna. En liten petitess som någon lusläsare kan komma att klaga över är användningen av ordet malen. Jag menar dock givetvis att även kanelen och kardemumman skall vara i pulverform, men det är helt enkelt så att malen kanel inte tilltalar mitt öra lika mycket som bara kanel.


Tillsätt smöret i den uppkokade sirapen. Blanda om med jämna mellanrum, tills smöret har smält. Vispa sedan för hand i äggen och gräddet, och tillsätt till sist vetemjölet, med sodan iblandat. Tillsätt mjöl enligt eget tycke tills degen fåst en fast och bra konsistens, och sätt sedan degen att kallna, antingen i kylskåpet eller utomhus. Ju kallare degen är desto mindre smular och klibbar den, och min deg fick därför stå ute på terrassbordet över natten.


Kavla sedan ut degen på ett mjölat underlag, tryck med pepparkaksformer ut de motiv du önskar, och grädda i 200 °C i 6-8 minuter.

Märk de barnsäkra formarna jag använder.

Eftersom jag var fast besluten att hinna lägga upp recept på projekt pepparkakor under detta dygn, då det ännu är två dagar kvar till självaste julaftonen, så blev det denna gång inga bilder på dekorerade peppisar. Däremot vill jag göra reklam för inlägget som ploppar upp om två dagar på just detta ställe, någon gång om kvällskvisten. Det påväntade pepparkakshuset nämligen!

Saldot sedan.
Jag ska avsluta med en bekännelse. Jag är nog ett förlorat barn. Efter att med svetten lackandes först ha stått och kokat ihop ingredienserna och sedan med stor möda kylt ned degen och tinat upp den igen, med resultat av sådana där bleka saker till pepparkakor, så håller jag nog fast vid att den köpta degen är både godare, bättre och på alla sätt trevligare. Jag utmanar dig att ropa till om du innehar ett recept som kan få mig att byta läger!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar