onsdag 31 december 2014

söndag 28 december 2014

Mintchokladfudge

Här följer Bakhörnans andra fudgerecept, denna gång hittat hos Suklaapossu. Receptet kommer kanske lite sent med tanke på jul, men i riktigt god tid med tanke på nyår!

Ingredienser:
1 burk kondenserad mjölk
300 g hushållschoklad
2 tsk vaniljsocker
2 tsk pepparmintsarom

200 g vitchoklad
1 tsk pepparmintsarom
(livsmedelsfärg)

Först tycker jag en liten förklaring lämpar sig för alla de potentiella läsare som just nu sitter och rynkar på näsan både på grund av den kondenserade mjölken och på grund av pepparmintsaromet. Jag är också själv av åsikten att användningen av dessa två ingredienser mycket väl kunde kallas fusk, och att en fudge tillverkad på kondenserad mjölk knappast kan kallas fudge på riktigt. Nå väl, ibland kan man också laga fusk-fudge, speciellt då det ju faktiskt går löjligt mycket lättare och snabbare. Och även smaken blir ju riktigt okej.

Bröja med att krossa de båda chokladerna, och sätta dem i varsin kastrull. Sätt i den kastrullen som hushållschokladen finns i dessutom vaniljsockret och 2 1/3 dl av den kondenserade mjölken. Sätt resten av den kondenserade mjölken i samma kastrull som vitchokladen.

En så aptitretande gegga blir det.
Värm upp de båda kastrullerna så att chokladen i dem smälter, rör om i kastrullerna med jämna mellanrum. Tillsätt sedan i kastrullen med vitchokladen 1 tsk pepparmintsarom samt eventuellt livsmedelsfärg. Tillsätt 2 tsk pepparmintsarom i kastrullen med hushållschokladen.

Ta sedan 3-4 msk av den mörka chokladblandningen åt sidan för marmoreringen av fudgens yta. Bred resten av den mörka blandningen ut över bottnen på en form, återigen omkring 20 cm x 25 cm. Bred ut vitchokladblandningen över den mörka bottnen, och klicka sedan ut klickar av de resterande några matskedarna mörk blandning. Dra med en kniv trevliga mönster längs med ytan så att klickarna sprids ut och ytan blir så där vackert marmorerad. Låt stelna i kylskåp i några timmar innan du skär upp i bitar. Gällande förvaringen kan du klicka dig två inlägg bakåt och dra dina egna slutsatser enligt texten där.


Jag tyckte till en början att mintsmaken inte var så värst påtaglig, men efter att den evighetslånga flunsan var tillryggalagd och den tredje antibiotikakuren genomgången så märkte jag att fudgen ju faktiskt nog smakar mint, på ett så där trevligt fräscht sätt. Ändock så kunde man väl tänka sig att försöka sig på att tillföra mintsmaken med riktiga myntablad också. Något för nästa gång kanske? 

Liksom de fudgen som går att återfinna två inlägg bakåt så var även dessa sådana som minna vänner fick i julpresent. Jag var lite rädd att de skulle klibba ihop i varandra och bli deformerade och ha sig, så det slutade i att jag rullade in samtliga fudgebitar i bakplåtspapper, vilket jag tycker funkade rätt så bra.

Här kan ni se presentfunderingen som jag sedan ännu paketerade in i cellofan-plast.

onsdag 24 december 2014

Pepparkakshus 2014

En exakt månad bakåt öppnade jag google, alla inspirationskällors moder, för att finna någon/något att bygga upp ett pepparkakshus kring. Jag hittade allt från pepparkaksskor till pepparkaksbombförstörelser, verkade det som. Mången fint pepparkakshus har folk lagt upp bilder på, och vid fler än ett eller två kittlade det till i fingrarna i stil med att hej ett sådant där ska jag också laga.

Blev det nu sedan bra då, det kan man fråga sig. Subjektivt kan det i alla fall sägas att förra året hade mer färggrann glasyr och färre karameller. Det sägs ju att bagaren själv alltid är den mest kritiska, men jag måste erkänna att bagarens enda tanke detta år var att få inklämt så mycket godis som bara möjligt i huset. Ett halvbra beslut i kombination med en månad av totalt idrottsförbud.

En organiserad och tydlig plan hade jag att utgå från. Väl planerat är hälften gjort, säger de. 
Riktigt klassiska pepparkaksbilder bjuder jag på. 
Exempel på hur det kan se ut då organiserade jag dekorerar pepparkakor. 
Så kommer vi till själva huset.
Av orsak eller annan brukar mina pepparkakshus alltid ackompanjeras av en större eller mindre djurgård. Bilden ovan är menad att visa detta. I vänstra kanten ser ni en form som kanske någon kan gissa att föreställer rumpan på en elefant. Mellan de två byggnaderna kan även en igelkottsbak bongas. Längst till höger finns en gris, och så bör inte den fina snögubben ignoreras heller.

Utedass.
En av de otroligt fina och humoristiska idéerna jag hade för årets pepparkakshus innehöll ett utedass. Modell tog jag av exemplaret vi har på vårt egna lande, därav den sexhörniga formen. På grund av brist på pepparkaksgubbformar var det istället en ängel som fick äran att vara huvudpersonen på utedasset, och som syns så är huset så praktiskt funtat att både taket och ängeln går att lyfta bort, ifall någon skulle få för sig att kika in i byttan. Taket som nu står och skiner i sin färggranna prakt var ett litet problemstycke som fick genomgå en hel del renoveringar, men som blev helt bra till sist (efter många långa timmar).

Hela komplexet sett uppifrån. Som sagt, en hel del karameller gick det åt, vilket antagligen också syns.
Och framifrån sedan.

God jul!

måndag 22 december 2014

Pepparkaksdeg

Pinsamt nog så kan jag inte minnas att jag någonsin själv deltagit i lagandet av en pepparkaksdeg. Mamma tycker att självlagad pepparkaksdeg bara fastnar i bordet, och därför har vi lagat våra pepparkakor med köpt deg. Men 2014 blev förändringens år! En egen pepparkaksdeg lagade jag, med sirap och allt! Receptet hittade jag på Myllyn paras nätsidor.

Ingredienser:
2 dl sirap
2 dl socker (en salig blandning av farin-, muscovado och strösocker använde jag)
300 g smör
1 msk kanel
1 tsk malen ingefära
1 tsk malet pomeransskal
1 tsk malen nejlika
2 tsk kardemumma
2 ägg
1 dl grädde
2 tsk soda
11-13 dl vetemjöl

Koka upp sirapen, sockret och kryddorna. En liten petitess som någon lusläsare kan komma att klaga över är användningen av ordet malen. Jag menar dock givetvis att även kanelen och kardemumman skall vara i pulverform, men det är helt enkelt så att malen kanel inte tilltalar mitt öra lika mycket som bara kanel.


Tillsätt smöret i den uppkokade sirapen. Blanda om med jämna mellanrum, tills smöret har smält. Vispa sedan för hand i äggen och gräddet, och tillsätt till sist vetemjölet, med sodan iblandat. Tillsätt mjöl enligt eget tycke tills degen fåst en fast och bra konsistens, och sätt sedan degen att kallna, antingen i kylskåpet eller utomhus. Ju kallare degen är desto mindre smular och klibbar den, och min deg fick därför stå ute på terrassbordet över natten.


Kavla sedan ut degen på ett mjölat underlag, tryck med pepparkaksformer ut de motiv du önskar, och grädda i 200 °C i 6-8 minuter.

Märk de barnsäkra formarna jag använder.

Eftersom jag var fast besluten att hinna lägga upp recept på projekt pepparkakor under detta dygn, då det ännu är två dagar kvar till självaste julaftonen, så blev det denna gång inga bilder på dekorerade peppisar. Däremot vill jag göra reklam för inlägget som ploppar upp om två dagar på just detta ställe, någon gång om kvällskvisten. Det påväntade pepparkakshuset nämligen!

Saldot sedan.
Jag ska avsluta med en bekännelse. Jag är nog ett förlorat barn. Efter att med svetten lackandes först ha stått och kokat ihop ingredienserna och sedan med stor möda kylt ned degen och tinat upp den igen, med resultat av sådana där bleka saker till pepparkakor, så håller jag nog fast vid att den köpta degen är både godare, bättre och på alla sätt trevligare. Jag utmanar dig att ropa till om du innehar ett recept som kan få mig att byta läger!

lördag 20 december 2014

Lime-vitchokladfudge

Här kommer något för alla er som stressar över a) vad ni ska bjuda på åt gästerna som ni tar emot om fyra dagar eller b) vad ni ska ge för julklapp åt den nära och kära som allt redan har. Jag hittade detta recept hos Kinuskikissa, och vännerna mina kanske känner igen att det faktiskt var just detta som de fick i julklapp.

Ingredienser:
200 g vitchoklad
rivet skal av 2 st. limefrukter
2 dl vispgrädde
3 dl socker
100 g smör

Krossa chokladen, och riv skalet av limefrukten. Häll vispgräddet, sockret och smöret i samma kastrull. Koka upp blandningen och koka sedan i åtminstone 10 minuter, medan du hela tiden blandar om. Ta sedan kastrullen från plattan, och tillsätt chokladkrosset och det rivna limeskalet. Vispa smeten jämn och fin.


Bred sedan ut smeten i en form av lämplig storlek, jag skulle påstå att formen som jag använde hade en area på 20 cm x 25 cm. Låt stelna i kylskåpet, och skär efter några timmar i lämplig storleks bitar.


Sedan en intressant sak. Alldeles spontant skulle jag själv ha förvarat fudgena i kylskåpet, eftersom man ju tänker sig att de smälter ihop i en enda stor klump om man har dem i rumstemperatur. Men. Av en bakkännande kontakt fick jag sedan höra att fudge egentligen ska förvaras just i rumstemperatur, eftersom kylskåpet sakta men säker gör den korning och grynig, då det bildas någon sorts kristaller. Här kunde man ju förstås diskutera om dessa fudgen i ordets verkliga bemärkelse faktiskt kan kallas fudgen, men förvaringen är kanske värd att tänka på för det.

Hur som helst så kan jag nog rekommendera dessa; det är ett rätt så enkelt recept (det enda jobbiga är att man får otroligt hett av att stå vid spisen och blanda i 10 minuter), och även om smaken är så där sötsliskigt fudgig som den sig bör, så tillför limen en liten fräsch nyans också (en sådan fräsch nyans att anti-sockriga föräldrar också kan tänkas tycka om fudgen). Riktigt kiva recept!

Häng med efter jul så får ni veta vad som finns i den blåa skålen!

tisdag 16 december 2014

Rulltårta II

En gång tidigare har rulltårtan uppenbarat sig på Bakhörnan - här. Denna gång bakades rulltårtan för att fira min far som fyllde år, och faktiskt så använde jag samma recept som senaste gång. För att fräscha upp minnet ska jag ändå skriva ned det här.

4 ägg
1 ½ dl socker
1 dl kornstärkelse (Ohrakas)
½ dl kakaopulver
1 tsk bakpulver

Vispa samman äggen och sockret. Tillsätt de torra ingredienserna, och blanda ordentligt. Det är otrevligt att äta kakan om tuggandet kryddas av kakaoklumpar som exploderar i munnen.

Grädda i 225 °C i 7 minuter. Stjälp sedan upp kakan på ett bakplåtspapper och lossa det ursprungliga bakplåtspapperet.

Fyllning och dekoration:
2 dl vispgrädde
1 burk (250 g) vitchoklad-lime smaksatt kvarg

Vispa först gräddet ensamt och vispa sedan i kvargen. Bred ut hälften av gräddblandningen på den orullade rulltårtan. Rulla sedan rullelirull, och bred ut resten av gräddet ovanpå. I mitt huvud hade jag en estetisk bild på en kiwi-dekorerad rulltårta, men alldeles lika estetiskt blev det sedan inte i verkligheten. En sur kiwi skär sig också med det sötsliskiga gräddet. Annars nog gott!


Till min bedrövelse läser jag sedan på Ohrakas nätsidor att ifrågavarande produkt har slutats tillverka och sälja i Finland. Detta är verkligen synd, eftersom Ohrakas-rulltårtan ju nog enligt mig är den bästa rulltårtan som finns, och rulltårtsbottnena också fungerar bra som bottnar i en fylld kaka. Men man tager vad man haver - det blir väl till att modifiera receptet att fungera med till exempel potatismjöl. Hamstrare som vi är har vi dock ännu två paket Ohrakas kvar i skåpet, så ännu lider vi ingen brist på det.

fredag 12 december 2014

Daim-ostkaka

Mitt i mitt ojande, vojande och hostande så hann alla de övriga medlemmarna i min familj fira sina namnsdagar, och naturligtvis skulle vi ju ha en kaka till det. Ostkaka beställdes, och daim-ostkaka blev det. Receptet hittade jag här.

Bottnen:
250 g Domino-kex
75 g smör

Krossa kexen i riktigt små smulor, pulver skulle man till och med kunna kalla det. Smält smöret, och blanda de två samman, och bred ut dem över bottnen på en kakform med löstagbar kant. Ställ i kylskåpet att vänta.


Fyllningen:
3 gelatinblad
2 msk kokhett vatten
3 st. dubbla Daim-stänger (dvs. sammanlagt 168 g)
2 dl vispgrädde
200 g färskost
¾ dl socker
2 tsk vaniljsocker

Börja med att krossa fem av de sex Daim-stängerna. Sätt gelatinbladen att mjukas upp i en burk med kallt vatten. Vispa grädden, tillsätt sockren och färskosten, och vispa lite till. Blanda ned gelatinbladen i två matskedar kokhett vatten, och häll ner gelatinvattnet i en tunn stråle i den övriga fyllningen, samtidigt som du vispar ordentligt. Blanda till sist med en sked i Daim-krosset.


Bred ut fyllningen över bottnen. Ställ i kylskåpet för att stelna, åtminstone i ungefär fyra timmar. Krossa den sista Daim-stången, och dekorera med krosset.


Relativt bra hålls kakan ihop redan efter två timmar i kylskåpet.
Den här ostkakan innehåller inte just några sådana smaker som allmänt kan betraktas som juliga, men jag skulle ändå kunna påstå att den passar bra sådär till julen också. Kanske en gnutta kanel också skulle bidra med lite julighet. Så önskade sällskapet också någon sorts sås till, kanske jorgubbssås eller hallonsås, som skulle hämta lite fräshhet i det hela. Tål att testas.

PS. Om bara en månad (och en dag) ska jag åka på den så påväntade Resan med stort R!!!

måndag 8 december 2014

Tiramisu-rulltårta

Receptet är urpsrungligen Valios, från några år tillbaka. Drygt ett år tillbaka satt jag också en bild till min instagram av denna kaka, varvid Julia kommenterade att jag snarast ska sätta receptet på min blogg. Nu kommer det! ;)

Ingredienser:
4 ägg
1 ½ dl socker
¾ dl vetemjöl
½ dl potatismjöl
2 ½ msk kakaopulver
1 tsk bakpulver
2 tsk snabbkaffepulver

Blanda sinsemellan alla ingredienser utom äggen och sockret. Smula mellan fingrarna kaffepulvret i ännu mindre pulver. Vispa äggen och sockret riktigt, riktigt pösigt, och blanda sedan försiktigt men noggrant ner de torra ingredienserna.

Grädda i 200 °C i ungefär 10 minuter. Tips: använd pannkaksplåten så undviker du smet-katastrofer.

Smetkatastrofen långt tillbaka avklarad.
Fukta den gräddade kakbottnen med en blandning av starkt kaffe och mandellikör, och om papsen inte råkar ha mandellikör i sitt skåp: sådan där mandelarom på flaska.

Fyllning:
2 dl vispgrädde
400 g av Valios smaksatta tiramisu-kvarg
2 msk socker

Vispa vispgräddet, blanda ner kvargen och sockret. Bred ut lite över hälften av smeten på bottnen. Rulla bottnen till en rulltårta, och bred ut resten av fyllningen på tårtan.


Alla trix som bara finns i användning, och ändå spricker eländet*.
Till dekorationen använde jag kakaopulver, riven choklad och hallon.

Så där elegant oregelbundet var temat i dekorationen.
På riktigt så tycker jag dekorationen blev ganska bra! Också så kan jag säga att denna rulltårta är fantastiskt busenkel att laga, och man får lite sådär tiramisu-känsla även om den i verkligheten ju nog inte har något alls att göra med tiramisu. Men faktiskt att rekommendera!

*Jag skulle ha använt fanskapet men det kändes alltför ociviliserat och omotiverat.

torsdag 4 december 2014

Morotskaka II

Morotskaka på mammas femtionde födelsedag, nämligen. Ursprungligt recept från här.

Ingredienser:
4 ägg
3 dl socker
2 dl olja
1 tsk matsoda
2 tsk bakpulver
5 dl vetemjöl
1 tsk salt
1 tsk kanel
1 tsk malen muskotnöt
400 g (dvs. 4-5 st.) riven morot
50 g hasselnötskross

Blanda sinsemellan alla torra ingredienser, dvs. mjöl, soda, bakpulver, saltet, kryddorna samt hasselnötskrosset. Vispa ägget och sockret pösigt, blanda i oljan samt de torra ingredienserna. Tillsätt till sist den rivna moroten, och blanda så att smeten blir jämn och bra. 

Smörja en form med löstagbar kant, häll smeten i formen, grädda i 180 °C i ungefär 45 minuter. 

Glasyr:
200 g mjukt smör
200 g färskost
1 tsk vaniljsocker
4-5 dl florsocker

Gör glasyren medan kakan är i ugnen, så att den hinner stelna i kylskåpet en stund. Vispa alltså bara ihop alla ingredienser, och underskatta inte det där med mjukt smör. 

Skär kakan i två våningar när du tagit ut den ur ugnen, och låt den stå och svalna en stund. 


Jag är så stolt över att jag fick skuret kakan i två våningar med hjälp av endast en brödkniv!
Bred ut lite av glasyren på bottnen, plätta sedan över den andra våningen. Bred nu ut glasyr över hela kakan, och, i fall det blir fult så kan du även hälla över hasselnötskross så just inget av glasyren mer syns.

Inte riktigt 50 ljus, dock alla som jag kunde hitta i våra kökslådor.

Fyllningen kunde jag ha brett ut i ett lite tjockare lager så skulle det kanske ha syntas av det också.
Som sammandrag var det en riktigt god kaka, som nog passade som uppiggande morgonmål följande dag, då gamlingarna flydde till stugan. Ändå, så fortsätter jag min jakt efter den perfekt mjuka och saftiga morotskakan, som varken smakar för sött eller för hälsosamt.